Bitcoin vs inflation: Hantera knapphet i fiatpengarnas värld

Om det är något som har dominerat den globala finansmarknaden på sistone så är det inflationen. Efter att knappt ha överstigit 2 % i de mest utvecklade länderna under de senaste tio åren sköt priserna i höjden under 2022, till följd av kvantitativa lättnader och avbrott i leverantörskedjorna orsakade av covid-pandemin och kriget i Ukraina.

Investerare har traditionellt sett använt guld som en hedge mot inflation, tack vare dess egenskaper som en effektiv värdebevarare. Då Bitcoin delar många av dessa egenskaper kallas det ibland även för digitalt guld.

Den här artikeln undersöker krafterna som driver inflation, och utforskar huruvida Bitcoin kan tjäna som hedge mot den.

Inflation är ett begrepp som används för att beskriva en prisökning som vanligtvis har triggats av en ökning av en ekonomis penningmängd. Den mäts genom att man följer prisändringar av en varukorg med varor och tjänster som hushållen konsumerar. Detta kallas för konsumentprisindex (eller liknande, beroende på land).

Ett sätt att öka penningmängden, särskilt när ett lands räntesats redan ligger nära noll, är genom kvantitativa lättnader. Kvantitativa lättnader innebär att centralbanker köper säkerheter på den öppna marknaden – för det mesta stats- eller företagsobligationer. Att köpa obligationer driver upp deras pris – och då priset rör sig i motsatt riktning till räntesatsen de betalar, sjunker de långfristiga räntorna. Genom att sänka lånekostnaderna och uppmuntra till sparande bidrar kvantitativa lättnader till att lägga mer pengar i konsumenternas händer, vilket stimulerar den ekonomiska tillväxten.

Kvantitativa lättnader användes första gången av Bank of Japan år 2001, men användes sedan i stor utsträckning i övriga delar av världen under finanskrisen 2008:

• 2008–2010: Federal Reserve (USA:s centralbank) köpte obligationer och mortgage-backed securities (MBS) till ett värde av över 1,7 biljoner USD.

• 2009–2012: Bank of England spenderade 200 miljarder GBP på stats- och företagsobligationer.

• 2015–2018: Europeiska centralbanken (ECB) köpte stats- och företagsobligationer samt MBS till ett värde av 2,6 biljoner EUR.

Alla tre centralbanker släppte nya omgångar av kvantitativa lättnader (av ECB kallat Stödprogrammet föranlett av pandemin) som svar på covid-pandemin. Det rörde sig om svindlande belopp med tanke på den korta, skarpa chock som upplevdes 2020 i jämförelse med den längre perioden 2008:

• Federal Reserve: 4,5 biljoner USD

• Bank of England: 450 miljarder GBP

• ECB: 1,85 biljoner EUR

Avbrott i leverantörskedjan bidrog även till den senaste kraftiga ökningen.

Nedstängningen av fabriker under lockdown sammanföll med ökande efterfrågan. Folk var fast hemma med extra pengar i fickan tack vare statliga stödprogram. Kombinationen av stillastående leveransförsörjning och extra inkomst till förfogande drev upp priserna.

Och precis när världen började återhämta sig från pandemin invaderade Ryssland Ukraina, vilket orsakade en höjning av oljepriserna och drev upp fraktkostnaderna. Matpriserna sköt också i höjden, då Ukraina är en ledande spannmålsproducent.

Centralbankerna arbetar hårt för att bekämpa inflationen eftersom den har två negativa effekter på ett lands ekonomi.

För det första så minskar inflationen köpkraften; mängden varor eller tjänster som en konsument kan köpa för ett visst belopp vid en given tidpunkt. När priserna stiger faller köpkraften.

För det andra så sjunker värdet på valutan i länder med hög inflation jämfört med andra valutor. Ett extremt exempel på denna effekt är när en ekonomi står inför en hyperinflation, som Venezuela år 2021. Vid en tidpunkt i slutet av året – precis innan landet släppte en ny valuta – steg priserna med uppskattningsvis 5 500 %: 1 USD kostade fyra miljoner bolivar.

Men en viss mängd av inflation är bra för ekonomin. De flesta centralbanker siktar på en ränta på runt två till tre procent, främst för att motverka deflation. När priserna sjunker skjuter konsumenterna upp sina köp i väntan på att priserna ska sjunka ytterligare. Allt eftersom efterfrågan sjunker ökar arbetslösheten, och efterfrågan sjunker ännu mer. Sammanfattningsvis är deflation ett ännu större hot mot tillväxten än måttlig inflation.

Vid inflation tenderar investerare att flytta sina pengar till värdebevarare som guld, eftersom det bibehåller sin köpkraft.

Trots dess volatilitet anses Bitcoin vara ett ”digitalt guld” i vissa kretsar, eftersom att det uppfyller flera av de kriterier som krävs för att klassas som en värdebevarare:

• Knapphet – Satoshi Nakamoto, pseudonymen för Bitcoins grundare, satte högsta beloppet i omlopp till 21 miljoner.

• Varaktighet – Trots att Bitcoin bara har funnits sedan 2009 har nätverket som stöttar det en drifttid på 99,98 %.

• Portabilitet – Bitcoin lagras i en digital plånbok vilket gör det enkelt att transportera.

• Delbarhet – Den minsta valören är en satoshi (motsvarande en 100-miljondels Bitcoin).

Enligt mejl som skickades runt tiden då Bitcoin lanserades var Satoshis anledning att begränsa omloppet till 21 miljoner en ”kvalificerad gissning”:

”Jag ville att priset skulle likna befintliga valutor, men utan att veta vad framtiden har att komma med är det väldigt svårt. Det slutade med att jag valde något mittemellan. Om Bitcoin förblir en liten nisch kommer det att vara värt mindre per enhet än befintliga valutor. Om du föreställer dig att det används för en liten del av världshandeln kommer det bara att finnas 21 miljoner mynt för hela världen, så det kommer att vara värt mycket mer per enhet.”

Men den största fördelen med Bitcoins begränsade tillgång är att den är antiinflatorisk. Det begränsade antalet mynt i omlopp, plus dess decentraliserade natur (ingen central myndighet kontrollerar utgivandet), innebär att Bitcoins värde bör förbli stadigt och teoretiskt sett öka med tiden.

Ett annat sätt på vilket Satoshi utformade Bitcoin för att vara inflationsmotståndskraftig var genom att kontrollera tillförseln av nya mynt – en process som kallas halvering. Bitcoins konsensusmekanism Proof of Work förlitar sig på ”miners” (gruvarbetare) som slutför komplexa matematiska pussel för att validera transaktioner. Belöningen de tjänar i utbyte halveras cirka vart fjärde år. Den senaste halveringen skedde i maj 2020, med aktuell belöning på 6,25 Bitcoins, medan den sista halveringen kommer att ske år 2140 då alla 21 miljoner mynt kommer att vara i omlopp. Efter det kommer miners att få en del av transaktionsavgifterna.

Enligt USA:s geologiska undersökning har 244 000 ton guld upptäckts hittills – 187 000 ton ovanför marken och 57 000 ton under marken (som väntas på att utvinnas). Men nya guldgruvor hittas titt som tätt. En forskningsundersökning i Uganda i september 2022 lokaliserade till exempel gruvor som skulle kunna förvandlas till mer än 320 000 ton raffinerat guld med ett marknadsvärde på lite under 13 biljoner USD (vid den tidpunkten).

Räntesatser är det främsta verktyget som används av centralbanker för att kontrollera inflationen. En ökning följs vanligtvis av en räntehöjning som minskar mängden pengar i det globala finanssystemet.

Räntorna påverkar lånekostnaderna och påverkar även investeringarnas lockelse. Ta börsmarknaden till exempel. Finansiella tillgångar går bra när räntorna är höga, eftersom banker kan öka beloppet de debiterar när de lånar pengar till kunder. Å andra sidan tenderar tillväxtaktier, precis som teknikföretag, att underprestera då det är svårare att få kapital. Dock är obligationer den tillgångsklass som är känsligast för räntor. Om en investerare har en obligation och betalar 3 % när räntorna stiger kan hen sälja den och använda vinsten för att köpa en annan med högre ränta.

Guld reagerar också på ränteändringar, men de är okorrelerade (vilket betyder att de rör sig i olika riktningar), såsom diagrammet nedan visar.

Räntesatser tenderar också att öka under perioder av ekonomisk expansion, för att förhindra att ekonomin överhettas. Efterfrågan på så kallade ”safe havens” är låg under dessa omständigheter. Det finns även en möjlighetsrisk att äga guld eftersom det inte genererar någon inkomst, som obligationer. Centralbanker sänker räntor för att stimulera aktivitet under perioder av ekonomisk avmattning, när investerare vanligtvis flyttar sina pengar till safe havens.

En undersökning från CoinShares visar att Bitcoin börjar bli allt mer känslig för makroekonomins krafter som påverkar räntesatserna, såsom inflation och arbetslöshet. Sambandet mellan Bitcoin och aktier ökade tillsammans med räntorna 2022, när bägge tillgångsklasserna upplevde björnmarknader. Den här effekten är ovälkommen för investerare som använder Bitcoin för att diversifiera sina portföljer. Men prognosen tyder på att allt eftersom penningpolitiken lättar under andra halvan av året, så kommer sambandet att blekna och stödet för Bitcoin bör återvända.

Inflation triggas vanligtvis av en ökning av penningmängden i det finansiella systemet, vilket är anledningen till att flera omgångar av kvantitativa lättnader sedan finanskrisen 2008 har bidragit till prishöjningar under de senaste åren. Andra faktorer har också spelat in, till exempel avbrott i leverantörskedjorna under pandemin och med anledning av kriget i Ukraina.

Bitcoin är en erkänd hedge mot inflation eftersom den uppfyller flera av de kriterier som krävs för att räknas som en värdebevarare. Ett av de kriterierna är den ringa tillgången, då antalet mynt i omlopp är begränsat till 21 miljoner.

Precis som traditionella tillgångsklasser har Bitcoin blivit känslig mot räntesatser, vilket är det främsta verktyget som centralbanker använder för att kontrollera inflationen. Stigande räntor underlättade för björnmarknaden 2022, men Bitcoin bör dra nytta av lättnaderna i penningpolitiken under den senare halvan av 2023.

Lär dig mer om kryptos roll i det finansiella landskapet i artikeln Bitcoins grundläggande värde.