Kryptovalar: Finns det en koncentrationsrisk?

Bitcoin, den första kryptovalutan, lanserades med en väldigt koncentrerad ägarstruktur eftersom valutan grundades av en individ. Den har blivit mer distribuerad under följande år, men ett antal stora innehavare – kryptovalar – äger en betydande andel av medlet i omlopp.

Förekomsten av dessa kryptovalar skapar koncentrationsrisker och ger upphov till oro gällande deras möjlighet att manipulera marknaden. Deras handel har trots allt makt att påverka priserna. Men är de ett hot mot bitcoins effektivitet eller kan data ge en mer nyanserad bild?

Bitcoins fördelning av välstånd började den 3 januari 2009 när Satoshi Nakamoto, grundarens pseudonym, behandlade de första transaktionerna, kallade ursprungsblocket. Blocket innehöll bara en transaktion, och överföringen av 50 BTC som belöning till en plånbok från vilken de inte kan återställas (Satoshi förklarade aldrig varför) tog sju dagar. Värt att nämna är att mynten som vid den tidpunkten inte hade något värde, idag är värda 1,368 miljoner USD.

Utvinning (”mining”/”brytning”) är det begrepp som används för att beskriva behandlingen av bitcoin-transaktioner. Det handlar om att lösa ett komplext matematiskt problem i utbyte mot en belöning. Bitcoin-brytarna var därför bland de första som fick ta del av denna nya digitala förmögenhet. Den första belöningen var 50 BTC, men den har minskat sedan dess på grund av en halveringsmekanism som designats för att kontrollera mängden mynt i omlopp. Belöningen just nu är 6,25 BTC – nästa halvering sker 2024 och den sista 2140.

En av de mest ökända bitcoin-transaktionerna skedde i maj 2010. En programmerare i Florida vid namn Laszlo Hanyecz betalade 10 000 BTC för två pizzor. En formell växlingskurs hade fastställts tidigare under året, men med pizzornas pris på 25 USD i åtanke värderade detta varje bitcoin till ca 0,0025 cent. Hanyecz lär ångra sitt köp, med tanke på att 10 000 BTC idag är värt över 273,7 miljoner USD. Krypto-communityn firar fortfarande Bitcoin Pizza Day varje år.

En kryptoval är en person eller ett organ som innehar en stor mängd kryptovaluta. På grund av den stora skillnaden i börsvärde av de olika mynten varierar storleken på innehaven, men det måste vara tillräckligt stort för att påverka priset i händelse av en handel. Så för att anses vara en Bitcoin-val (börsvärde på 535,825 miljarder USD per 10/10/2023) krävs ett större innehav än en Polygon-val (börsvärde på 4,866 miljarder USD per 10/10/2023).

Det finns ingen universal definition av en val, inte ens inom varje kryptovaluta. Men för sammanhangets skull klassificerar Blockchain-dataleverantören Glassnode bitcoin-valar som innehavare av mellan 1–5 000 mynt. Allt över den övre gränsen räknas som en ”humpback” (knölval).

• Individer – En av de största kryptovalarna är Satoshi Nakamoto som innehar en miljon bitcoins. Satoshis innehav har inte förändrats sedan han försvann från scenen 2010. Andra betydande enskilda kryptovalar är Michael Saylor (över 17 000 BTC), grundare av affärsintelligens-leverantören MicroStrategy, samt Winklevoss-tvillingarna (ca 70 000 BTC), grundare av Gemini.

• Företag – Börsar är bland de största kryptovalarna inom företagsvärlden. Binance har nära 250 000 BTC, medan Coinbase har två miljoner. MicroStrategy äger 14 000 BTC, utöver sin grundares innehav.

• Regeringar – Den amerikanska staten har 205 000 BTC som den har konfiskerat från olika brottsliga organisationer, såsom den svarta marknaden Silk Road. El Salvador, där bitcoin är lagligt betalningsmedel, äger mer än 2 500 BTC (enligt Bloomberg).

   

Kryptovalarna är viktiga i kryptoekosystemet på grund av deras påverkan på marknader. På kort sikt är det tillgång och efterfrågan som driver denna påverkan. Om en val säljer en stor mängd kryptovaluta kommer dess pris troligen att sjunka, och vice versa. Som ett resultat därav kan valars aktivitet tyda på en förändring i marknadscykeln, till exempel att en stor försäljning leder till en björnmarknad. Effekten av tillgång och efterfrågan är än mer tydlig för mynt med lägre likviditet eller lägre marknadsgräns.

Medan de flesta valar har legitima skäl för att bygga upp sitt innehav, ökar närvaron av stora aktörer risken för marknadsmanipulering av onda aktörer.

En vanlig manipuleringsmetod, kallad säljvägg, går ut på att en val öppnar en säljorder för en stor affär för långt under aktuellt marknadspris. Detta tvingar andra deltagare att sänka sitt försäljningspris. När det sjunkit tillräckligt tar valen bort säljordern och köper kryptovalutan till ett nedsatt pris. Motsatsen till säljvägg är köpvägg.

En av de främsta prioriteringarna för reglerare i ledande finanssystem är förstås att undvika manipulering, så en noggrannare övervakning av kryptomarknader bör minska denna risk.

En av blockkedjeteknikens främsta fördelar är transparens. En blockkedja är en offentlig huvudbok, så vem som helst kan se historiken över alla transaktioner som skett. Tillsammans med oföränderlighet (registren är näst intill omöjliga att fiffla med när de väl behandlats) främjar denna egenskap tillit till nätverket.

Transparens gör det enkelt att övervaka enskilda plånböcker. Ett av de enklaste sätten att spåra aktivitet är genom att använda blockutforskare som blockchain.com för bitcoin och Etherscan för Ethereum. En blockutforskare är en sökmotor som söker igenom blockkedjedata i form av transaktioner, plånboksadresser och mättal, såsom avgifter. För att spåra en plånbok anger du bara adressen i en utforskare.

Att känna till destinationsplånboken kan berätta en hel del om den potentiella påverkan på marknaden. Ett exempel:

• Att flytta innehav från en plånbok till ett växelkontor antyder att valen vill sälja, vilket kan leda till prissänkning.

• Att flytta från ett växelkontor till en plånbok innebär att valen planerar att behålla sin kryptovaluta.

Att utvinna en enskild plånboksadress i en blockkedjeanalys kräver viss expertis, men webbplatser som BitInfoCharts publicerar listor över de största plånböckerna efter bitcoin-saldo, tillsammans med andra mättal såsom total procentandel av tillgången i cirkulation och den senaste transaktionen. BitInfoCharts märker även plånböcker där ägaren är känd.

Såsom diagrammet ovan visar har valarnas innehav stadigt sjunkit sedan peaken 2011 när de innehade 76 % av den totala tillgången. Det finns ett antal skäl till detta:

• Bredare distribution, där valarna har delat sitt innehav över olika innehavare (och minskar därmed risken av marknadsmanipulering).

• En möjlighet att dra fördel av bättre likviditet genom allt mer utvecklad kryptomarknadsstruktur.

• Ökande efterfrågan från privata investerare.

• Det föränderliga regleringslandskapet tvingar valar att sälja av vissa tillgångar.

• En ändring i investeringsstrategin som leder till att valar minskar sitt kryptoinnehav.

• Externa faktorer som geopolitiska eller makroekonomiska händelser som påverkar valarnas riskaptit.

Den här trenden antyder att koncentrationsrisken avtar. Men det kan plötsligt växla allt eftersom efterfrågan ökar bland institutionella investerare, särskilt om amerikanska Securities and Exchange Commission godkänner ansökningar för Bitcoin Spot-börshandlade fonder (EFT:er) från ledande fondförvaltare som BlackRock. Marknaden upplevde den här effekten 2020 och 2021 när valarnas innehav ökade för första gången sedan 2016 under den första vågen av acceptans av institutionella investerare.

Distributionen av bitcoin har exploderat sedan den lanserades 2009, då börsvärdet för den första kryptovalutan allena har växt till 535,825 miljarder USD. Men det finns en oro för att koncentrationen av den här förmögenheten bland ett relativt litet antal innehavare, så kallade valar, kan ha en negativ effekt på sektorn och göra den sårbar för marknadsmanipulering.

Blockkedjedataleverantören Glassnodes forskning antyder att koncentrationsrisken avtar då de totala tillgångarna som innehas av valar stadigt har sjunkit sedan 2011. Men den här trenden kan plötsligt vända med större institutionell acceptans, särskilt om Bitcoin Spot-EFT:er kommer ut på marknaden.

Lär dig mer om exponering mot kryptovaluta med CoinShares krypto-ETP:er.